ACTA

MOTION OM ACTA.

I höstas lämnades bifogad motion från mig och några kollegor ang. ACTA-avtalet där vi framförde vår kritik mot hanteringen.

Förslag till riksdagsbeslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att ACTA-avtalet förhandlas fram i full öppenhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör säkerställa att det inte sluts ett ACTA-avtal som medför censur, avstängningar från Internet eller andra inskränkningar av yttrande- och informationsfriheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att EU:s civilrättsliga sanktionsdirektiv ej bör implementeras i svensk lagstiftning på ett sätt som urholkar den enskildes integritetsskydd.
Bakgrund
På initiativ av USA, Japan, Schweiz, EU och Kanada förhandlas det nu fram ett internationellt antipitratavtal, Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA). Istället för att gå via de sedvanliga organisationerna för handel och immaterialrätt väljer dessa aktörer att förhandla multilateralt för att i ett senare steg uppmana andra länder att ansluta sig till ett färdigskrivet avtal. Förhandlingarna hålls hemliga. Varken lagstiftare eller allmänhet har insyn.
Calgary Herald skriver att tullen ska bli mer involverad i antipiratarbetet genom att resande med mp3-spelare och laptopdatorer kan få sin utrustning genomsökt i jakten på piratkopierad information. I Kanada kan gränsvakter redan i dag söka i resenärers datorer efter vissa typer av olagligt material. Denna modell skulle med ACTA kunna införas i stora delar av världen, och användas för att leta efter olovligt kopierad musik och film.
Ärendets gång i EU:s beslutsprocess
EU-kommissionen fick ett förhandlingsmandat på ministerrådet för jordbruks- och fiskefrågor den 14 maj. Beslutet var en så kallad A-punkt, det vill säga en punkt på dagordningen som togs utan diskussion. A-punkterna anses vara färdigförhandlade på lägre nivå, och den minister som deltar på ministerrådets möte vet ofta inte vilka A-punkter de själva beslutar om. Innan ACTA-ärendet röstades igenom som en A-punkt på jordbruks- och fiskerådet hade det framförhandlats av Coreper. I Coreper deltar tjänstemän från Sveriges ständiga representation i Bryssel. Enligt Justitiedepartementet enades Coreper om att godkänna ACTA-mandatet den 2 april. Även i Coreper togs beslutet som en A-punkt utan diskussion.
Innan ärendet kom färdigförhandlat till Coreper hanterades det i EU:s 133-kommitté. UD ansvarar för Sveriges medverkan i 133-kommittén, men eftersom ärendet rör immaterialrätt var det Justitiedepartementet som stod för den politiska substansen. I 133-kommittén ställde sig Sverige positivt till att ACTA skulle förhandlas fram.
ACTA-avtalet kan föranleda EU att lägga fram nya direktiv, som i sin tur tvingar Sverige att stifta nya teknikfientliga lagar. Och eftersom vi i Sverige är bundna av direktiv och konventioner går det inte att rösta om lagen i allmänna val. Med tanke på att få vet vad som sker i 133-kommittén är det i praktiken omöjligt för medborgarna att ställa sina företrädare till svars för lagar som tillkommer på detta sätt.
Invändningar från företag och ideella organisationer
100 ideella intresseorganisationer kräver i ett brev att ACTA-processen ska öppnas för insyn. Även företag som Google har anslutit sig till protesterna mot ACTA. Google kritiserar särskilt ambitionen att hålla skivindustrin under armarna på bekostnad av fairuse-industrin, som Google är en del av. Fair-use-industrin består av företag som använder upphovsrättsskyddat material i sin verksamhet. Varken Googles Youtube eller den världsberömda sökmotorn skulle kunna existera utan generösa undantag i upphovsrättslagstiftningen.
Förhandlingsprocessen
Hittills har två ACTA-förhandlingsmöten ägt rum, varav det senaste i Washington DC. Sverige har en observatörsplats vid förhandlingsbordet. På den platsen sitter dock inte handelsministern, som har ACTA i sin portfölj, utan en tjänsteman från Justitiedepartementet. På grund av sekretess är det omöjligt att få exakt information från Justitiedepartementet om vad förhandlingarna hittills har utmynnat i. Frågor som har diskuterats är tullmyndigheternas roll och civilrättsliga sanktionsverktyg.
På kommande möten ska de verkligt känsliga frågorna tas upp – straffrätt och upphovsrättsintrång på Internet. Dessutom ska parterna diskutera upprättandet av en internationell insatsstyrka som bekämpar immaterialintrång. Insatsstyrkan ska kontrollera att länder som ansluter sig till konventionen följer bestämmelserna.
Några begränsningar för vilka förslag som kan kastas in i förhandlingsprocessen finns inte. Det är alltså fullt möjligt för Frankrike att driva sina idéer om avstängning från Internet inom ramen för ACTA, så som de redan gör inom ramen för EU.
Kommissionen koordinerar sina förhandlingspositioner med medlemsstaterna kontinuerligt, så synpunkter kan med fördel framföras till den svenska regeringen. Dilemmat är att sekretessen gör det omöjligt att veta vilka förslag vi har att förhålla oss till.
De delar av ACTA som berör upphovsrättsregleringar i tredjeland påverkar även oss i Europa. På ett ocensurerat Internet dominerar den regim som är mest liberal. Stater med en liberal yttrandefrihetslagstiftning skyddar material som andra stater förbjuder, och materialet tillgängliggörs därigenom för Internetanvändare världen över. Med en hårdare global upphovsrättsregim försämras vår tillgång till exempelvis streamat videomaterial, som i dag ofta ligger på servrar i länder med en mindre strikt upphovsrätt.
En ljuspunkt är att ACTA måste godkännas av Sveriges riksdag innan vi ansluter oss till konventionen, och inför den processen blir det fritt fram att granska avtalet.
Öppenhet och integritet
Med anledning av att ACTA-förhandlingarna är slutna är det viktigt att de inte resulterar i en överenskommelse som kräver svenska lagändringar. Detta vore oacceptabelt ur ett demokratiskt perspektiv. I synnerhet bör vi vara vaksamma på förslag som inskränker den svenska yttrande- och informationsfriheten, antingen genom censur eller genom att användare blockeras från Internet. Både på nätet och i den fysiska världen, exempelvis vid gränskontroller, bör dagens integritetsskydd bevaras intakt.
Integritetsskyddet för den enskilde bör alltid beaktas när internationella överenskommelser förhandlas eller implementeras. Inom en snar framtid ska riksdagen behandla implementeringen av EU:s civilrättsliga sanktionsdirektiv som syftar till att stoppa fildelningen. Enligt sanktionsdirektivet kan en medlemsstat ge upphovsrättsinnehavare rätten att via domstol begära ut identiteten på en Internetanvändare som misstänks för olovlig fildelning. Helst bör denna lagändring överhuvudtaget inte göras, men givet att upphovsrättsinnehavare ges tillgång till Internetanvändares personliga information måste den rätten omgärdas av tydliga restriktioner. Framför allt måste integritetsskyddet bevaras på nuvarande nivå, vilket innebär att information endast kan lämnas ut om den misstänkta gärningen är av ett slag som kan förväntas ge ett högre straff än böter. I Finland tillgodoses den principen genom att endast den som misstänks ha laddat upp eller laddat hem upphovsrättsskyddat material i kommersiell skala kan få sin identitet utlämnad. Alternativet, att även lämna ut uppgifter om småskaliga fildelare, vore att kraftigt sänka integritetsskyddet för Internetanvändare.

Läs även andra bloggares åsikter om ACTA, IPRED, fildelning
Intressant.se

Jag röstar inte om IPRED

Idag röstar riksdagens ledamöter om den så kallade IPRED-lagen. Jag kommer inte att delta. Som politiker ställs man ofta inför svåra beslut med komplex bakgrund och många olika aspekter att ta hänsyn till. Det handlar ofta om att kunna kompromissa och välja sina slag. Det handlar också om att i undantagsfall tvingas ta det svåra beslutet att inte följa det egna partiets linje. För mig finns det principer som är så pass viktiga att jag inte utan att göra våld på mig själv kan bortse ifrån dem.

Mitt beslut att inte vara med vid dagens votering bygger framförallt på min övertygelse om vikten av den personliga integriteten. Jag värnar om upphovsrätten men skyddet av en viktig rättighet får inte ske på bekostnad av en av det fria och demokratiska samhällets viktigaste principer. Lagstiftningen på det här området måste vara förenligt med god rättssäkerhet och vi kan inte överlåta en del av polisens roll på privata intressenter.

Jag kommer i mitt politiska arbeta att fortsätta värna medborgarnas rätt till ett privatliv. Nya tider med ny teknologi kräver en lagstiftning som kan hålla jämna steg med utvecklingen men jag är övertygad om att ett värnande om upphovsrätten och människors möjligheter att tjäna pengar på det de själva har skapat inte måste ställas mot en nedmontering av rättssäkerheten. Vi kan bättre.

Läs nyheter om voteringen: SvD, DN, Sydsvenskan
Läs även andra bloggares åsikter om IPRED.

Pingat på Intressant.se

Hårdare tag mot bilmålvakter

Ser med glädje att Sydsvenska Dagbladet tar upp problemet med bilmålvakter och fordonsrelaterade skulder, en fråga jag själv tog upp i en motion i höstas. Vägverket och Kronofogdemyndigheten har tillsammans lagt fram förslag för hur man ska möta problemet och jag hoppas att de kan bli verklighet. I nuläget kan bilmålvakter och andra med liknande skulder helt utan konsekvenser fortsätta sin verksamhet medan samhället står som förlorare.

Läs även andra bloggares åsikter om bilmålvakter, parkeringsböter
Intressant.se

Skatt hotar vindkraftsutbyggnad

Vindkraften är en av få tekniker som möjliggör elproduktion helt utan utsläpp eller negativ påverkan på klimatet. När vi rör oss bort från fossila bränslen och växlar över till en grönare energiproduktion har vindkraften en given roll.

En nyckelfaktor för att skapa folkligt stöd för vindkraften är att underlätta ett gemensamt ägande. Så kallade vindkraftkooperativ, där vindkraftverket ägs av många i en ekonomisk förening, möjliggör för vanliga hushåll att investera i vindkraft och få nytta av vindkraftens låga rörliga produktionskostnad i form av lägre elpris.

Erfarenheten från Tyskland och Danmark, där vindkraftskooperativ är betydligt vanligare än i Sverige, visar att möjligheten för vanliga hushåll att bli delägare bidrar till en positiv syn på vindkraft hos närboende, vilket underlättar vindkraftens etablering.

Även Energimyndigheten, som på näringsdepartementets uppdrag kommit med förslag för att skapa bättre förutsättningar för vindkraftsutbyggnaden i Sverige, menar att gemensamt ägande i vindkraft bör främjas.

Skatteverket har nyligen gjort ett uttalande som riskerar att få negativa konsekvenser för vindkraftkooperativen och därmed Sveriges möjligheter att satsa på en renare elproduktion.

Skatteverket menar att det pris som betalas av andelsägarna är ett rabatterat pris och att mellanskillnaden mot det högre marknadspriset därför skall uttagsbeskattas. Detta resonemang bygger på ett missförstånd. Det handlar inte om någon rabatt utan om att köpa en vara, i detta fall el, för det pris som den faktiskt kostar att producera.

Vilket pris som ska anses vara marknadspriset på el framgår inte, men sannolikt skulle det kopplas till priset på den nordiska elbörsen Nordpool där priset till stor del styrs av kolkraft med höga rörliga kostnader.

En stor del av kostnaden för att producera el utgörs av kapitalkostnader, vilka ingår i det pris konventionella elproducenter tar ut. I ett vindkraftkooperativ står medlemmarna för finansieringen, vilket ger lägre kostnader för föreningen. Därför är prissättningen affärsmässigt motiverad.

Ur ett konkurrensperspektiv är det bra om konsumenterna kan välja mellan flera olika marknadsaktörer och driftsformer. Nya kraftinvesteringar behövs i Sverige för att öka andelen förnybar produktion. Vindkraft är ett av få energislag som ger möjlighet att sprida ägandet och motverka en situation där elproduktionen endast förbehålls de stora aktörerna på elmarknaden.

Ur ett statsfinansiellt perspektiv skulle en eventuell uttagsskatt på vindkraftkooperativ utgöra en marginell intäkt, samtidigt som de negativa konsekvenserna blir stora. Vindkraftkooperativ är viktiga för att främja en god acceptans för en utbyggnad av vindkraften, vilket även fått stöd av näringsminister Maud Olofsson (C). Att ta bort de ekonomiska incitamenten för människor att investera i vindkraft går stick i stäv med regeringens uttalade ambitioner att satsa på vindkraft.

Finansminister Anders Borg (M) har på en skriftlig fråga svarat att ”Uttagsbeskattning innebär att uttaget av en tillgång eller tjänst ska behandlas som om den avyttrats för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet”. Svaret kan förhoppningsvis tolkas som en beskrivning av nuvarande (osäkra) skattesituation. Problemet är att marknadspriset på el saknar koppling till produktionspriset.

Det är dags för regeringen att agera. Maud Olofsson och Anders Borg bör ta initiativ till regeländringar som bevarar en gynnsam skattesituation för vindkraftskooperativ. Skatteverkets tolkning kan endast applåderas av dem som vill förhindra priskonkurrens på elmarknaden och förstärka makten för eljättarna.

Ursprungligen publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 27/1 2009.

-------------------

För mer om vindkraft läs även "Svensk Vindkraft kan get 12 000 jobb" (TT) i bl a Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ytterligare understryker varför vindkraften är viktig.

Läs även andra bloggares åsikter om vindkraft, miljö, skatter, elmarknad, energi, regeringen
Intressant.se

En modern elproduktion kräver nya regler

Under större delen av mänsklighetens historia var energiförsörjning en privatsak. Man tog sig dit man behövde komma för egen maskin och värmde sina bostäder med förbränning av biomassa i den egna eldstaden. Sedan kom förbränningsmotorerna och elektriciteten och omfattande infrastruktur växte fram för att förse oss med den energi vi behöver för vårt dagliga liv i ett modernt högteknologiskt samhälle.

Den storskalighet som präglat energiförsörjningen under 1900-talet har även satt sina spår i lagstiftning och skatteregler. När vi nu går in i ett nytt skede med en större tonvikt på miljömässigt hållbara lösningar behöver vi en ny anpassning. Många av de mest lovande teknikerna inför framtiden befinner sig på en helt annan skala än de kolossala kraftverk som levererar el till hundratusentals människor. Det har återigen blivit möjligt för människor att på egen hand, eller i små konstellationer, ansvara för sin egen energiförsörjning.

I egenskap av riksdagsledamot för moderaterna väckte jag under den allmänna motionsperioden fyra motioner med syftet att underlätta just för småskalig elproduktion, vilket i praktiken ofta innebär vindkraft. Jag tycker att frågan är viktig för att vi ska kunna gå från att bara tala om miljövänliga lösningar till att faktiskt underlätta för människor och företag att konkret medverka till en mer positiv utveckling. Det är därför glädjande att se att Energimyndigheten nu lämnar över sin utredning om regelförändringar för vindkraft till regeringen.

I utredningen, som ger ett brett register av förslag för att främja vindkraftens utbredning i Sverige, tar man specifikt upp två områden som är problematiska för driften av små anläggningar. Bland annat rekommenderar Energimyndigheten att man förenklar reglerna för flera personer, t ex grannar i samma område, att äga andelar i ett vindkraftverk. På så sätt skulle det kunna bli säkrare och mer lönsamt att gå samman i ett gemensamt ägande än vad som är fallet idag. Man föreslår även förbättrade möjligheter för små anläggningar att ansluta sig till elnätet så att den som producerar egen el i överskott ska kunna sälja den vidare.

För att vi ska se en utbyggnad av vindkraften i Sverige, och därmed en grönare elproduktion, måste vi främja även de små initiativen. Den småskaliga energiproduktionen som hämtar kraft ur naturen är tillbaka i ny tappning och med det moderna samhällets möjligheter kan överskottet delas och spridas till fler. Nu gäller det bara att se till att regelverket hänger med i utvecklingen.

Läs även andra bloggares åsikter om vindkraft, energi, el, miljö
Intressant.se

Replik till mp´s kommunalråd Lari Pitkä-Kangas om Bunkeflostrand

Lari har i dagens Sydsvenska Dagbladet i ett svar på mitt inlägg om de ologiska och konfiskatoriska gränsdragningarna i Bunkeflostrand anfört att huvudargumentet är ”en logisk och naturlig gräns vilket oftast är fastighetsgränser.” Han talar också om gällande lag och praxis. Just det Lari, gällande praxis är inte att köra över medborgare, stjäla deras mark, dra gränser genom folks fruktträdgård och skapa konflikter. I Region Skåne har man åtminstone i de naturreservat jag känner till varit mån om medborgarnas acceptans och medverkan. Hemfridszoner kring bef. bostadshus inrättas. Där är det inte fråga om att dra en gräns igenom en trädgård 4 meter från gaveln (se bild nedan). Lari var inte inblandad i detta ärendes hantering, vilket jag var, och han har nu fått den otacksamma uppgiften att försvara ett beslut som är ett övergrepp på medborgare, äganderätten och totalkonflikt mot en samlad opposition.

Lari borde lära sig hur tomtgränserna ser ut där det rör sig om gamla ”fiskartomter”. Här är långsmala tomter med några få meter emellan. Att då hävda att just den ena linjen är mer logisk än den några meter bort är bara korkat. Det är inte lätt att försvara ett beslut som kännetecknades av en undermålig tjänstemannahantering som trotsade gemensamma politiska beslut och drev en egen agenda. En hantering som av kollegor i regionen stämplades som ”fundamentalistisk” och konfliktskapande. Det är vad Lari nu försvarar. Ingen har ifrågasatt naturskyddsområdet. Det är hur man från den socialistiska majoriteten väljer att stjäla och konfiskera istället för att gemensamt skapa något, saken gäller.

Sen är Lari fräck nog att tala om skyddsområden för klimateffekter. Det var just detta som var vårt argument för att ändra gränsdragningen och skapa ett skydd för de i området boende och samtidigt skapa naturreservatet som ett logiskt och väldefinierat område skiljt från bebyggelsen. Men Lari struntar visst i människor och deras hem, vad är det han vill skydda?

Låt geografin styra naturreservatet

Ursprungligen publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 30 oktober 2008.

Det heter att man inte kan ha kakan och äta den, vilket brukar stämma. Realpolitik innebär ofta kompromisser där någon part blir lidande.

I fallet med det beslutade naturreservatet vid Bunkeflo strandängar hade man kunnat nå fram till ett av de där sällsynta besluten då alla vinner – då det finns kakor så det räcker. För egentligen är det ingen som invänder mot att man skyddar en unik och värdefull strandmiljö och anlägger Malmös första naturreservat.

I september gav länsstyrelsen klartecken för Malmö stads planer och avslog de överklaganden från boende i området som påpekat det orimliga i att utan goda skäl göra omfattande inskränkningar på privat mark. Om skyddsbehovet hade krävt detta hade frågan varit en annan. Så är inte fallet.

Att värna om naturen behöver inte stå i konflikt med att värna om människors rätt att bo och bygga. Det som här står i vägen för en rimlig lösning stavas politisk klåfingrighet. Gränserna som dras upp mellan naturreservat och bebyggd mark liknar de kartor som kolonialmakterna ritade när de delade Afrika mellan sig. Liksom då tar man liten hänsyn till verkligheten.

I sitt beslut lutar sig länsrätten bland annat mot 7 kapitlet 25 § i miljöbalken som anger att enskildas rätt att använda mark som grundas på en skyddsbestämmelse inte får gå längre än vad som krävs för att tillgodose syftet med skyddet. Men det är just detta som sker. Istället för att följa områdets naturliga geografi har vi en situation där naturreservatet tränger omotiverat långt in i bebyggda områden.

Ännu är slaget inte förlorat. Boende i området har valt att gå vidare till Regeringen. Jag hoppas att situationen där kommer att ses utifrån ett helhetsperspektiv. Att det blir klart att det går att nå beslut där alla vinner och att det sunda förnuftets tid inte är förbi.

Dyrare värme från E.ON igen.

Ursprungligen publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 20 oktober 2008.

Nu har årets sedvanligt kryptiska meddelande från E.ON kommit till samtliga fjärrvärmekunder. "Du kan alltid räkna med ett konkurrenskraftigt fjärrvärmepris från E.ON. Priset sätts utifrån de alternativ som finns på din lokala värmemarknad. Eftersom bränslepriserna stigit kraftigt under 2008 har marknadens uppvärmningsalternativ blivit dyrare. Fjärrvärmepriset har därför uppdaterats … o s v." Vi vet hur det brukar låta.

Är det någon som tror annat än att priset höjs? Hur mycket tror ni att det blir? Fram med gamla räkningar och räknemaskinen så får vi själva räkna ut det. Mitt nya fjärrvärmepris är 57,6 öre/kWh och mitt nya grundpris är 3500 kr/år. Detta innebär att priset stigit med 2,5 % /kWh och 7,7 % på grundpriset. Kanske man skall vara tacksam att det inte steg med över 8 % som förra året.

Låt oss se på detta med konkurrens och marknad. För någon konkurrens i fjärrvärmenätet finns ju inte. Annars kunde jag köpa av SYSAV istället som (av E.ON) får omkring 15 öre per kWh för producerad värme från våra brännbara sopor. Samma värme som jag nu får köpa av E.ON för ett betydligt högre pris. Marknaden och alternativen består väl snarare av förbränning av olja eller pellets m m. Visst har de nog stigit under innevarande år men är samtidigt inne i ett prisras som nog kommer att bestå under nästa år också. Vem tror att den pågående krisen i världen inte skall påverka priserna nedåt även på råvarumarknaden? Hur har vi det då med elen som ju kan vara ytterligare ett alternativ. Redan stänger flera fastighetsbolag som Wallenstam mfl. av fjärrvärmen och använder sig av värmepumpar då detta blir billigare. Om man samtidigt investerar i egna vindkraftverk så kommer elpriset ner avsevärt.

Eftersom jag som villaägare inte har samma möjligheter anser väl E.ON att detta inte kan anses som giltigt alternativ. Dock har jag via andelar i ett vindkraftverk (via O2) försäkrat mig om ett elpris på f.n. 13 öre/kWh (ex skatter) vilket faktiskt är ett alternativ.

Därför tar jag till mig informationen på baksidan av E.ONs brev. Där upplyses att jag faktiskt genom den nya fjärrvärmelagen som trädde ikraft den 1 juli 2008 kan begära förhandling, medling och säga upp mitt fjärrvärmeavtal om min fjärrvärmeleverantör genomför en ensidig ändring av avtalsvillkoren. Så är det ju! E.ON har under alla år ensidigt ändrat mitt avtal och mina priser. Så kan bara en monopolist göra. Nu får vi se om lagen faktiskt stärker min ställning som fjärrvärmekund som den är avsedd för. Jag begär förhandling!

Läs även andra bloggares åsikter om eon, energi, fjärrvärme
Intressant.se

Motion: Hårdare tag mot nedskräpning

Att det faktiskt är straffbart att kasta ett glasspapper på gatan är det inte många som känner till. Med tanke på att ytterst få fälls för den här typen av brott är det kanske inte så märkligt. De allra flesta uppskattar en trevlig miljö och i Sverige finns heller ingen brist på papperskorgar där man kan slänga sitt skräp. Samtidigt har polisen en allt grövre kriminalitet att brottas med varför det kan vara en lämplig åtgärd att låta även ordningsvakter utfärda ordningsbot vid den här typen av brott. Med nuvarande lagstiftning är det endast Polisen, Tullverket och Kustbevakningen som har rätt att utfärda ordningsbot. Hela min motion i den här frågan hittar du HÄR.

Motion: Kräv tillräckliga kunskaper i svenska för medborgarskap

Det finns många länder i världen där godkänt prov i majoritetsspråket är ett krav för medborgarskap. I Sverige, där svenskan alltjämt är det enda språk som fullt ut tillåter ett aktivt deltagande i arbets- och kulturliv, samt i kontakten med olika myndigheter och institutioner, finns inget sådant krav. Många av dem som anländer till Sverige kommer snabbt in på arbetsmarknaden och får därmed naturlig kontakt med svenska språket. För alltför många ser situationen annorlunda ut, där en inledande kurs i svenska för invandrare ligger flera år bakåt i tiden och en naturlig möjlighet att öva upp sin svenska saknas, något som torde vara särskilt vanligt bland kvinnor.

Att ställa krav på kunskaper i svenska för erhållande av medborgarskap blir därmed en viktig integrationsåtgärd som säkerställer att samtliga medborgare har möjligheten att delta fullt ut, vilket även möjliggör en så väl fungerande demokrati som möjligt. Därför har jag lagt en motion i frågan som du kan läsa i dess helhet HÄR.