Motion: Kräv tillräckliga kunskaper i svenska för medborgarskap

Det finns många länder i världen där godkänt prov i majoritetsspråket är ett krav för medborgarskap. I Sverige, där svenskan alltjämt är det enda språk som fullt ut tillåter ett aktivt deltagande i arbets- och kulturliv, samt i kontakten med olika myndigheter och institutioner, finns inget sådant krav. Många av dem som anländer till Sverige kommer snabbt in på arbetsmarknaden och får därmed naturlig kontakt med svenska språket. För alltför många ser situationen annorlunda ut, där en inledande kurs i svenska för invandrare ligger flera år bakåt i tiden och en naturlig möjlighet att öva upp sin svenska saknas, något som torde vara särskilt vanligt bland kvinnor.

Att ställa krav på kunskaper i svenska för erhållande av medborgarskap blir därmed en viktig integrationsåtgärd som säkerställer att samtliga medborgare har möjligheten att delta fullt ut, vilket även möjliggör en så väl fungerande demokrati som möjligt. Därför har jag lagt en motion i frågan som du kan läsa i dess helhet HÄR.

Motion: Det ska löna sig att köra så miljövänligt som möjligt!

Det är mycket angeläget att få ner utsläppen från transportsektorn som alltjämt ökar. Den nuvarande regeringen införde tidigt den så kallade miljöpremien som blev en stor framgång och fick många att gå över till klimatsmartare bilar. Problemet är bara att inte alla miljöbilar är skapade lika och den faktiska miljöbelastningen varierar kraftigt.

Jag vill se ett system där eventuella framtida miljöpremier eller reduktioner i fordonsskatten är så starkt kopplade till respektive bilmodells belastning på klimatet som möjligt. Det ska med andra ord löna sig att köra så miljövänligt som möjligt. Läs hela min motion om detta HÄR.

Motion: Förbättra fordonsgasmarknaden!

Fordonsgas, vanligtvis bestående av naturgas, biogas eller en blandning av de båda, är ett mycket bra alternativ till olja och diesel. Ju större biogaskomponenten är desto mindre blir de negativa effekterna på klimatet. Fordonsgasen har alla möjligheter att bli ett ännu mer gångbart och prisvärt bränsle på marknaden men det nuvarande konkurrensläget visar stora brister. Marknaden präglas av lokala monopol och stora svårigheter för små lokala alternativ att göra sig gällande, delvis på grund av den infrastruktur i form av gasledningar där transporterna måste ske.

Det är viktigt att de här konkurrensproblemen undersöks och att insatser görs för att förbättra fordonsgasmarknaden och skapa möjligheter för att framförallt biogasen blir ett reellt alternativ till bensinen på så många platser i landet som möjligt. Därför har jag lagt en motion som du kan läsa i sin helhet HÄR.

Motion: Bryt monopolen på fjärrvärmemarknaden!

Det är nu dags att vi får se en avreglering av fjärrvärmemarknaden med ett införande av en lagstadgad rätt till tredjepartstillträde. Jag vill att man redan nu utformar en metod och modell för hur detta ska gå till istället för att avvakta den aviserade utredning som regeringen avser att tillsätta i frågan. Jag vill dessutom se att man lägger större vikt vid den industriella restvärmen som är helt fri från utsläpp och minskar behovet av andra energislag som kan komma till bättre användning i övrig energiproduktion. Läs min motion i sin helhet HÄR.

Motion: Bättre konsumentinformation på bredbandsmarknaden!

Idag saknas, till skillnad från vad många tror, en standardisering av bredbandsbegreppet. Löst uttryckt kan alla internetanslutningar som sker med snabbare överföringshastighet än vad som sker med ett uppringt modem kallas bredband.

Något som ytterligare komplicerar läget för konsumenterna är internetleverantörernas otydlighet när det gäller att tydligt ange vilken hastighet som gäller för varje enskild kund för dataöverföring till och från Internet. De hastigheter som anges är inte alltid de som gäller eftersom konsumenten inte vet hur många andra som delar på samma anslutning. Därför finns det all anledning att underlätta för kunderna att göra bättre val och se till att de får god valuta för det pris de betalar.

Jag vill se en förtydling av begreppet och att konsumenterna får bättre information och har därför lagt en motion om detta som du kan läsa i sin helhet HÄR.

Motion: Förbättra flexibiliteten i hemhjälpen för äldre

Det är socialnämnden i respektive kommun som beslutar om hur stödet till de äldre ska se ut. Tyvärr saknas ofta i praktiken den flexibilitet som t.ex. gör det möjligt för en gammal människa att få hjälp med städning en vecka och hjälp med matinköp eller promenad i parken veckan därpå.

Jag vill se att lagstiftningen blir tydligare och uppmuntrar till flexibla lösningar där varje person exempelvis kan tilldelas en summa pengar eller ett antal timmar som han eller hon själv kan förfoga över. Detta skulle innebära en viktig förbättring av valfriheten för de äldre och jag har därför lagt en motion i ärendet som du kan läsa i sin helhet HÄR.

Motion: Sätt stopp för bilmålvakterna!

Det är inte helt ovanligt att människor sätter i system att agera s.k. bilmålvakt åt andra, exempelvis personer som lever på socialbidrag, och en person kan stå som registrerad ägare till flera hundra bilar. En situation som ofta uppstår är att bilmålvakten därmed drar på sig mycket stora skulder i p-böter som blir omöjliga att driva in.

För att vi ska kunna komma åt de här personerna vill jag öppna för att ett fordon med obetalda böter ska kunna bogseras bort och att detta även ska påverka andra bilar som finns registrerade med samma ägare. Jag har därför lämna in en motion om detta som du kan läsa i sin helhet HÄR.

Motioner om elmarknad

I samband med allmänna motionsperioden har jag lagt fyra motioner som rör elmarknaden. De sammanfattas mycket kort nedan. Länkar till samtliga av mina motioner finns även under rubriken Politik i menyn.

1) Gör det möjligt för grannar att dela på en gemensam elproduktionsanläggning via elnätet. Lagen gör det idag inte möjligt för flera familjer eller alla i en by att exempelvis starta ett gemensamt vindkraftverk eller annan energianläggning. LÄNK

2) Ändra regelverket så att privat elproduktion underlättas istället för att som idag försvåras av att nya anslutningar till elnätet godkänns av elnätsägarna själva. Dessa beslut bör istället fattas av en oberoende myndighet. LÄNK

3) Regeringen bör se över möjligheten att ta bort momsen på små elproduktionsanläggningar som exempelvis små vindkraftverk, solfångare och mindre kraftvärmeverk med flera. LÄNK

4) Regeringen bör se över möjligheten att införa ett system med feed in-tariffer liknande det i exempelvis Tyskland. Ett sådant system skulle göra investeringar i mindre elproduktionsanläggningar mycket säkrare och skapa goda incitament för satsningar på förnyelsebar energi. LÄNK

Sockerfritt = Konstgjorda sötningsmedel

Vid besök i en affär eller kiosk så översköljs man som konsument av produkter som antingen är sockerfria, utan vanligt socker, light, osötade, ja, listan är lång på produkter som säger sig vara utan socker och kalorier. För oss konsumenter kan de sockerfria märkningarna se likadana ut men läser man på Livsmedelsverkets hemsida där de utreder dessa begrepp finns det klara skillnader. Är en produkt till exempel sockerfri betyder det att livsmedlet inte innehåller någon sockerart, varken tillförd eller naturligt. Är produkten däremot märkt med ”vanligt socker inte tillsatt” betyder det att en annan sockerart än sackaros har tillsatts. Gemensamt för dessa två exempel är dock att sötningsmedel har tillsatts och måste redovisas i näringsvärdesdeklarationen.

Den första tanken som slår mig efter att ha gått igenom Livsmedelverkets begreppsredovisning av vad sockerfritt egentligen betyder är att det inte kan vara många som vet vad de olika sockerfria begreppen egentligen står för. Möjligen kan det till och med vara så att konsumenterna inte känner till att de alltför lika begreppen står för olika saker.

Dagens produktmärkning är vilseledande, dels för att det är heltidarbete att hålla reda på olika märkningar som faktiskt betyder olika saker, men även för att det inte är logiskt att märka en produkt med en etikett som beskriver vad varan inte innehåller. Det självklara bör vara att produkten man köper har en märkning med ämnen som den faktiskt har som innehåll, det är ju trots allt det som vi i slutändan får i oss.
Rykten går om att sötningsmedel skulle öka hungerkänslorna och att producenterna tjänar stora pengar på att använda sötningsmedel istället för socker eftersom att det är mycket billigare.

Men som sagt var, detta är rena spekulationer och inga vetenskapliga bevis finns enligt Livsmedelsverket. Trots avsaknaden av vetenskapligt stöd finns det något inom mig som säger att man bör hålla ögonen öppna. När man endast med små bokstäver under innehållsdeklarationen skriver vad produkten faktiskt innehåller (konstgjort sötningsmedel) men istället reklamerar med stora bokstäver på framsidan att den INTE innehåller (naturligt) socker, då blir jag betänksam.


Staffan Appelros(m)
Riksdagsledamot

Livsmedelsverket bör skärpa kraven på tillsatsämnen!

I Miljö- och jordbruksutskottet har jag intresserat mig för bl.a. frågor som rör livsmedel och tillsatsämnen. Jag har många gånger förvånats över det faktum att Livsmedelverket tillåter sötningsmedlet sukralos bland annat i läsk, ketchup och yoghurt, varor som många personer i Sverige konsumerar dagligen. Sukralos är ett naturfrämmande klororganiskt ämne vars effekter vi ännu inte är säkra på. Att tillåta sukralos i Sverige går stick i stäv med det arbete som kommuner, miljöorganisationer och myndigheter har gjort för avvecklingen av klororganiska ämnen. Det går även emot försiktighetsprincipen och riksdagens miljömål som bland annat säger att miljön ska vara fri från ämnen som skapats av människan och som kan hota människors hälsa och den biologiska mångfalden. Ämnet sukralos tas inte upp av kroppen när det passerar men det bryts inte heller ner under reningsprocessen på ett reningsverk och konsekvensen blir att den hamnar i våra vattendrag. Detta kan leda till störningar i det naturliga djurliv som finns i våra vatten.

För några veckor sedan presenterades ytterligare en studie som visar hur negativt onaturliga tillsatsämnen kan påverka människors hälsa, i detta fall handlar det om hur barn påverkas av färgtillsatser och konserveringsmedel i till exempel godis och läsk. En godispåse om dagen kan räcka för att barn ska utveckla ett hyperaktivt beteende. Det är sedan tidigare känt att de aktuella tillsatsämnena förvärrar tillståndet hos barn med ADHD. Den nya studien visar att ämnena leder till hyperaktivitet även för barn som inte har ADHD. Inte nog med att detta tillstånd är väldigt jobbigt för barn och föräldrar, det kan även försvåra inlärning och leda till koncentrationssvårigheter i skolan.

Det är inte klart fastställt om det är färgämnena eller konserveringsmedlet som utlöser detta beteende men sambandet mellan tillsatsämnen och hyperaktivitet är bekräftad och det gör mig väldigt oroad. Flera av färgämnena har tidigare varit förbjudna i Sverige, de har bland annat varit kända för att ha orsakat klåda och utslag hos personer med allergi. Detta förbud försvann dock 1999 i samband med EU-medlemskapet. Då var vi helt enkelt tvungna att godkänna dessa ämnen.

Som konsument har man alltid haft ett stort förtroende för att de varor som säljs i Sverige ska hålla en hög kvalité. Nu kommer studie efter studie som visar motsatsen. Den ökande mångfalden och globaliseringen bidrar till en ökad import av livsmedel. Detta är spännande och berikande men det får inte ske på bekostnad av människors hälsa.

Det är på tiden att Livsmedelsverket agerar! Nu finns det studier som klart och tydligt visar att vissa tillsatsämnen är farliga för människor och miljö. Hur länge ska vi vänta innan problemet tas på allvar? Jag hoppas att detta sker inom en snar framtid. Ju längre tid som går desto svårare blir det att återkalla produkter och förbjuda dessa farliga ämnen. Livsmedelverket bör därför reagera snarast, för miljön och för oss människor.

Staffan Appelros (m)
Riksdagsledamot